Mer Om Laser
Laser
OBS! Bilder till texten kommer inom kort!
Order LASER är en akronym, tagit från engelskans ”Light Amplification of Stimulated Emission of Radiation. ”
Laser är en ljuskälla som avger ytterst rent ljus. Med rent ljus menas här att ljuset har en enda våglängd. Man kan likna det med ljudet av en flöjtton vilken är mycket renare än ljudet från exempelvis en burk med stenar som skakas. Laserljuset har – precis som en flöjtton – långa sammanhängande vågor vilka bl.a. karaktäriserar laserljuset.
Lasrar kan göras starka eller svaga, kontinuerliga eller pulsade. Ljuset kan vara synligt röda eller osynligt infraröda (IR) och ljusstrålen kan vara divergent (parallell) eller utformad på annat sätt.
Våglängden kan skapas genom olika lasermedium.
Nedan är några lasermedium och vilka våglängder dessa kan kreera (skapa).
GaAs-lasern (904 nm, infrarött – osynligt ljus)
Denna lasertyp kännetecknas av att den är extremt pulsad med extremt korta starka pulser. Den är bäst på problem av djupare slag såsom smärttillstånd och inflammationer i leder, muskler och senor. Exempel är onda ryggar, axlar, knän, tennisarmbågar, olika idrottsskador, oavsett om problemen uppstått genom förslitning, överbelastning eller annan orsak. Även bihåle- och öroninflammationer kan behandlas med framgång.
GaAlAs-lasern (780-850 nm, infrarött – osynligt ljus)
Detta är en grupp av diodlasrar som ligger i den infraröda delen av spektrum. Denna familj av lasrar har bra evidens på t ex senor, nackvärk, artros. Med denna lasertyp kan även tinnitus behandlas med viss framgång.
HeNe-lasern eller GaAlInP-lasern (630-690 nm, synligt rött ljus)
Den är bäst på problem i hud och slemhinnor, till exempel bältros, herpes, vissa hårproblem, bensår, liggsår, eksem, munsår, ilande tandhalsar etc.
Laserns två huvudgrupper
Lasrar inom medicinen är av många olika slag men de kan indelas i två huvudgrupper:
- Starka lasrar som skär och bränner (Klass 4). Dessa lasrar kallas ofta för kirurgiska eller estetiska lasrar.
- Mildare laser (Klass 3B) som inte värmer. Dessa kallas för ”Cold Laser”och används för att stimulera cellfunktioner. Sådana lasrar kallas terapeutiska (ibland medicinska eller biostimulerande lasrar eller – förr – lågeffektslasrar). Det internationella namnet är vanligen Low Level Laser Therapy (LLLT). Den terapeutiska lasern används idag för behandling av många olika besvär i rörelseapparaten, muskulaturen, huden och via akupunkturmeridianer i organismen.
Historik
Redan 1963 kom den första medicinska rapporten om att rött laserljus har märkliga effekter på levande vävnad. Några år senare visade en grupp forskare i Ungern att laserljus av viss dos och intensitet ger stimulerande effekter på celler och vävnad. Effekten kallades biostimulering.
De visade också att för höga doser på öppna sår kunde ge hämmande effekter.
LASER och LED Ljus
Vanligt vitt ljus består olika färger med olika våglängder. Laser är tvärt om, de består av flera ljusstrålar i samma färg med samma våglängd. Strålarna skickas iväg samtidigt och därför sprids inte strålen utan förblir en fokuserad stråle.
Vad består laser av?
Laser består av Monokromatiskt ljus och Koherenta ljusvågor.
Monokromatiskt ljus betyder: att ljusstrålarna har samma våglängd.
Koherenta ljusvågor betyder: att ljusstrålar med samma våglängd når sin topp och sin botten på samma gång. Detta innebär att det bara blir en ljusstråle istället för utspritt ljus som från en ficklampa med vanligt vitt ljus. (Se bild 3)
Om samma mängd ljus kommer ut ur båda ljuskällorna, är det koherenta ljuset mycket mer koncentrerat och mer kraftfullt på grund av dess samstämmighet.
Det koherenta ljuset hålls också samman i en enda stråle, snarare än att spridas ut. Det är därför en laserpekare kommer att projicera en mycket liten prick över en lång sträcka. Och det är också därför laserljus är farligt för våra ögon. I naturen finns det inget sådant som koherent ljus; allt koherent ljus är konstgjort. Därför är våra ögon inte anpassade för att hantera den intensiva kraften i koherent ljus vilket deponeras i ett litet område på näthinnan, och beroende på lasereffekten kan retinala brännskador uppstå. Därav rekommenderas skyddsglasögon.
Inkoherent LED ljus är osammanhängande (utspritt) synlig ljus med olika våglängder
Utvecklingen för LED-tekniken har varit förbluffande de allra senaste åren.
De tidigare ljussvagare lysdioderna har utvecklats och idag är de rejält mycket ljusstarkare än traditionella lampor med glödtråd. Men för många är LED fortfarande förknippat med mystik och okunskap. Här finns fakta om LED för den som vill fördjupa sig.
Bild 1. Det vita ljuset genom prisman ger upphov till olika färger och våglängder
Vad är LED?
Lysdiod (Light Emitting Diode, LED) är en diod som utstrålar inkoherent monokromatiskt ljus vid tillräckligt framåtriktad ström. Den första lysdioden med synligt ljusspektrum utvecklades 1962.
1970 kom nya lysdiod-färger till, man hade nu en grön färg och en röd färg. Därmed kunde man också skapa gult lydiodljus.
Forskarna var klara över att det var nödvändigt att fokusera på den blå färgen, då man med den och de övriga färgerna skulle kunna frambringa ett vitt lysdiod-ljus. Ljusstyrkan var vid tidpunkten fortfarande svag och först på 1980-talet kunde man frambringa ett lysdiod-ljus som var kraftigt nog att kunna användas utomhus. Idag finns lysdioder i många olika färger, från infrarött över de synliga färgerna till ultraviolett. Vitt ljus finns från kallvitt till varmvitt.
Effektivitet
Bild 2. Ljuslampor
Tekniken inom belysning har utvecklats och förbättrats avsevärt de senaste åren. De tidigare ljussvagare lysdioderna har utvecklats och idag är de rejält mycket ljusstarkare än traditionella lampor med glödtråd. En LED kärna levererar mycket mer ljus jämfört mot gammal glödteknik. Den gamla glödlampan ger en stor energiförlust där en större del av energin från batteriet omvandlas till värmeenergi. LED alstrar mer energi som rent ljus och mindre värme.
Lysdiodteknologi
Lysdioden är en speciell typ av halvledardiod. Ljuseffekten är en form av elektroluminiscens. Vilken typ av ljus som alstras, beror på vilket halvledarmaterial som används. Det kan vara ultraviolett, "vanligt synligt" eller inom det infraröda spektrumet.
Likt en normal diod, består den av ett stycke halvledarmaterial dopat med orenheter, atomer med annat antal valenselektroner, för att skapa en struktur med positiv respektive negativ del, och en PN-övergång. Laddningsbärare (elektroner och hål) som rekombinerar vid PN-övergången frigör energi i form av fotoner. Ljusets våglängd och därmed ljusets färg beror på storleken av halvledarmaterialets bandgap.
En normal diod, vanligtvis gjord av kisel eller germanium, utstrålar inget ljus eftersom dessa material har indirekta bandgap. Material som används till lysdioder måste ha direkt bandgap med en storlek som korresponderar med fotonenergier för nära-infrarött, synligt eller nära-ultraviolett ljus.
Till skillnad från glödlampor som kan drivas på likström eller växelström så kräver lysdioder likström med rätt polaritet.
När spänningen över dioden är i rätt riktning, flyter en betydande ström genom PN-övergången i dioden och strömmen är då framåtriktad. Spänningen över lysdioden är i detta tillfälle stabil för en given lysdiod och proportionell mot energin av de utstrålade fotonerna.
Om spänningen har fel polaritet så är den bakåtriktad, mycket liten likström flyter och inget ljus avges. Vid förhöjd spänning sker genombrott och dioden kan då förstöras.
Storlek och uppbyggnad
Tidigare har den vanligaste typen av lysdiod varit hålmonterad med fem millimeter i diameter. De numera vanligaste är ytmonterade i mängder av kapslingar. Eftersom lysdioder är känsliga för överhettning, har mycket forskning skett för att få fram kapslingar med god kylning. Verkningsgraden för lysdioder är som bäst ca 25 % på blått och 16-17% på vitt, vilket är i klass med urladdningslampor eller i vissa fall t.o.m. bättre.
Konventionella lysdioder
Konventionella lysdioder är gjorda av oorganiska mineraler som ger följande ljus:
• Aluminium galliumarsenid (AlGaAs) - Rött och infrarött
• Galliumarsenidfosfid (GaAsP) - Rött, orange och gult
• Galliumnitrid (GaN) - Grönt
• Zinkselenid (ZnSe) - Blått
• Indiumgalliumnitrit (InGaN) - Blått
• Kiselkarbid (SiC) - Blått
• Diamant (C) - Ultraviolett
Vita lysdioder
Vitt ljus fås genom additiv färgblandning. En metod är att montera lysdioder som ger olika färger, till exempel blått, grönt och rött, på samma eller separata chips så nära varandra att ljuset uppfattas som vitt.
Ett annat sätt är att bygga in UV-strålande dioder i en blandning av fluorescerande ämnen (lysämnen) som ger ljus i olika delar av det synliga spektret.
Det mest effektiva är dock att använda sig av ett blåstrålande chip med lysämne inlagt i kislet kring dioden.
Ett skikt av cerium-dopat yttrium-aluminium-granat-pulver ger ett gult fluorescensljus som i blandning med det blå diodljuset ger ett jämnt vitt ljus. Verkningsgraden för en sådan vit lysdiod är mycket hög eftersom redan den blå lysdioden har en mycket hög verkningsgrad (dubbelt så stor som ultraviolettstrålande lysdioder) och eftersom en del av det blå ljuset utnyttjas direkt utan omvandling.
Blåa lysdioder alstrar också en del av sin strålning i den osynliga ultravioletta delen av spektret, och även den delen omvandlas i stor utsträckning till gult synligt ljus. Det sistnämnda förhållandet innebär att man får ut ca 4-5 gånger så mycket synligt ljus från en vit som från en blå lysdiod.
Vita lysdioder använder sig vanligtvis av InGaN/SiC-chip. Tekniken är kringgärdad av en mängd patent, det är därför det finns så få tillverkare av effektiva vita lysdioder på marknaden.
Högpresterande lysdioder (Power LED)
Power-LED är högpresterande lysdioder för största möjliga ljusutbyte. Under en lång period har det pratats om Power-LED:er som hanterar större strömmar. Dessa ska kunna ersätta både halogen- och liknande lampor.
Genom sin struktur och uppbyggnad kommer dessa lysdioder att kunna ersätta olika former av LED-kluster, bakgrundsbelysningar och halogenlampor. Typiska tillämpningar är LED- och LCD-displayer, LCD-TV (platt TV), inredningsbelysning i fordon, kontors- och köksarmaturer eller annan tuff miljö. Ett utmärkt användningsområde är exempelvis alla blinkers, backljus och bromsljus på en bil. Bilägaren kommer aldrig att behöva byta ut lampor under bilens livslängd.
Bild 3. Koherent koncentrerad ”laser ljus - Inkoherent ”spridd ljus”.
Vad används laser till?
Laser används till mycket. Bland annat på nattklubbar används laser för att ge starka färgade strålar. I cd och dvd spelare används laser för att läsa av skivan. Laser kan användas för att borra igenom hård metall eller stenar. Laser används även inom sjukvården inom kirurgin. Ögonoperation då man skär man bort linsen med en rak och fin linje med laser. Laser används också i behandling av cancer. Laser används även inom idrott, i terapeutiskt syfte, behandling av både människor och djur.
Är laser farligt?
Stark laser är farlig och därför den är olagligt att rikta mot någon individ eller djur.
Lasern som används i t.ex. cd eller dvd spelare är väldigt svag och därför ofarlig.
Laserstrålen lyser långt i luften eftersom den inte sprider sig som vanliga ljusstrålar. Det som gör laserstrålen farlig är att man kan rikta en stor mängd energi mot en liten punkt. Till exempel på en ögonoperation används laserns starka stråle för att bränna vävnad eller annat material. En stark laserstråle som av misstag träffar ögat eller huden kan därför orsaka skador som inte läker. I synnerhet infraröd strålning är farlig och kan orsaka bestående skador på näthinnan. Därför måste både behandlaren och patienten (klienten) använda skyddsglasögon.
Skillnaden mellan Laser och LED ljus
Laser är ett instrument som får ljus att gå i takt i en och samma riktning i en smal stråle.
LED ljus är vanligt vitt ljus och är en blandning av många olika färger, det vill säga våglängder. Alla svänger på sitt sätt och ger sig av. Om samma mängd ljus kommer ut ur båda ljuskällorna, det koherenta ljuset är mycket mer koncentrerade och KRAFTFULL PÅ GRUND AV DESS samstämmighet än den inkoherenta LED (”light-emission-diode”) ljuset.(se bild 2.)
Det koherenta ljuset är koncentrerad ljus i en enda stråle, i jämförelse med den inkoherenta ljuset som sprider sig åt olika håll på samma sätt som ljuset från en ficklampa.
Eftersom det koherenta ljuset består av en enda stråle, kommer den att projicera sig som en liten prick över en lång sträcka. Därför är laserljus är farligt för våra ögon. I naturen finns det inget sådant som koherent ljus; allt koherent ljus är konstgjord. Därför är våra ögon inte anpassade för att hantera den koncentrerade ljusenergin som deponeras i ett litet område på näthinnan och kan ge upphov till retinala brännskador. Därför rekommenderas alltid skyddsglasögon.
Det inkoherenta LED ljuset däremot är helt ofarlig för ögonen eftersom den är utspridd. Därför är det viktigt att känna till skillnaden mellan ”koherent” laserljus och ”inkoherent” LED ljus. Visa förväxlar koherent och inkoherent ljus. De kallar inkoherent LED ljus för laser.
Det koherenta laserljuset har en mycket liten penetreringsyta på några millimeter på huden. Däremot har det en mycket stort penetreringsdjup som varierar mellan ca 3-10 cm. Beroende på uteffekten (mW) från laserapparaten.
Medan det inkoherenta LED ljuset har en penetreringsdjup som är inte större än ca 2-5 mm, beroende på ljusintensiteten från apparaten. Däremot har den en större spridning. (se bild 2)
Bild 4. Inkoherent LED ljus och Koherent IR ljus
Hur fungerar en laser?
LASER betyder ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning.
En laser är en mycket speciell sorts ljuskälla. Ljuskällor är materia som sänder ut energi i form av ljus, t.ex. en vanlig glödlampa, där en volframtråd som är elektriskt upphettad sänder ut ljus, eller en natriumlampa, där en elektrisk urladdning i natriumånga gör att natriumångan sänder ut nästan enfärgat gult ljus.
På vilka sätt är lasern annorlunda?
Materia består av atomer, ett grundämne av bara ett slags atomer, andra ämnen av flera olika slags grundämnesatomer. Varje atom består av en mycket liten men tung kärna och ett elektronmoln. Elektronerna har inte några bestämda banor i elektronmolnet men däremot har varje elektron noggrant bestämd energi. Varje atom har många olika energinivåer, olika slags atomer har olika uppsättningar av energinivåer. Vi behöver bara syssla med energin hos elektronerna i elektronmolnet (inte atomkärnan och dess energitillstånd). En atom som på något sätt har fått energi i överskott säger vi är exciterad.
Ljus är elektromagnetiska vågor som ibland bär sig åt som partiklar. Energiöverföring mellan ljus och materia sker i energipaket (partiklar), som vi kallar fotoner eller ljuskvanta. Alla fotoner med samma våglängd har samma (partikel)energi. Ju större energi fotonen har desto kortare är våglängden. Synligt ljus (violett - rött) har våglängder i området ca 400 nm - ca 800 nm. Ljus med kortare våglängd kallas ultraviolett (UV), ljus med längre våglängd kallas infrarött (IR).
Bild 5: Den elektromagnetiska spektrat
Varje atom som är exciterad gör sig av med överskottsenergin, d.v.s. den övergår från en högre energinivå till en lägre. För de flesta energinivåer som vi sysslar med här går detta mycket snabbt, medellivslängden kan vara ca 1 µs.
Atomen sänder ofta ut energin som en foton, vars energi då är densamma som energiminskningen hos atomen.
En foton som passerar nära en atom kan excitera atomen om fotonens energi är densamma som den energiökning som behövs för att höja atomen från den energi den har till en högre energinivå. En atom kan exciteras på andra sätt, t.ex. genom kollision med en elektron. Den elektronen måste ha minst så mycket energi som behövs för excitationen, men behöver inte ha precis rätt energi.
Exciterade atomer sänder vanligtvis ut oordnat ljus (spontan emission), d.v.s. dels slumpmässigt i tiden, dels slumpmässigt i riktning. Men en exciterad atom kan fås att sända ut välordnat ljus vid stimulerad emission. Om en foton med samma energi som atomens överskottsenergi passerar atomen, så sänder den ut sitt ljuskvantum just då, i takt med den passerande fotonen, i samma riktning. Det blir då två likadana fotoner på en gång! Om det då finns många exciterade atomer så kan en foton starta massor av likadana fotoner, i samma riktning och i takt! Då har det blivit laserverkan, d.v.s. en ström av fotoner i samma riktning och i takt. Det kallar vi koherent ljus (sammanhängande).
Gaslaser, t.ex. Helium- och Neongas (HeNe-laser)
I ett rör med helium och neon exciteras atomer genom elektronkollisioner. Elektroner dras loss från en del av atomerna och accelereras i ett elektriskt fält mellan elektroder i röret. När elektronerna har fått tillräcklig energi exciterar de andra atomer. Det pågår så länge den elektriska spänningen är inkopplad.
En foton som emitteras spontant i rörets längdriktning stimulerar emission av massor av likadana fotoner. Speglar i rörets ändar gör att de flesta fotoner går fram och tillbaka i röret och ger ännu fler stimulerade emissioner. Ena spegeln är något genomskinlig, och därför går en liten del av fotonerna igenom i den änden och det blir en laserstråle utanför röret, enfärgat (monokromatiskt), koherent ljus. Eftersom det exciteras atomer hela tiden så blir laserstrålen kontinuerlig.
Egenskaper hos laserljus
Monokromatiskt ljus.
Koherent ljusvåg.
Mycket nära parallellt ljus.
Med en lins kan strålen samlas till en mycket liten punkt (fokuseras) och hela laserstrålens effekt samlas där!
Några andra lasertyper
Rubinlaser
Den första fungerande lasertypen innehöll en stav av en röd ädelsten som kallas rubin. Färgen beror på att rubinen innehåller en liten mängd kromatomer. Rubin finns i naturen men kan också tillverkas. Lasern består av en rubinstav med speglar i ändarna.
Kromatomer i staven exciteras genom belysning med en intensiv ljusblixt från en blixtlampa (en kraftig elektronblixt). Den ger röda laserljuspulser.
Halvledarlaser
Ett halvledarmaterial leder elektrisk ström men inte så bra som metaller.
Det vanligaste materialet är kisel (Si), andra är germanium (Ge) och galliumarsenid (GaAs).
En GaAIAs-halvledardiod består av en kristall med två halvor med olika elektriska egenskaper. Det mycket tunna gränsområdet mellan de två delarna kallas PN-övergång. När lasern är kopplad till en spänning så att ström flyter mellan delarna, så kommer ett flöde av elektroner över till den andra delen där det finns atomer med lediga energinivåer något under elektronernas energi. Då faller elektronerna ned till de lägre nivåerna och överskottsenergin sänds ut som ljus. Det kan då bli många stimulerade emissioner och med speglande ändytor på kristallen kan det uppstå lasereffekt.
Halvledarlaserns stora fördelar är att den är liten (storlek ett par mm) och att den behöver liten spänning och ström för att fungera.
Lasrar inom medicin delas upp i två klasser:
• Medicinsk/Terapeutisk
• Kirurgisk/Estetisk
Medicinsk/Terapeutisk laser
Det finns en mängd olika lasrar inom Medicinsk/Terapeutisk laser. Detta beror på att olika våglängder används för att behandla olika sorters problematik. Dessa typer av lasrar används för att behandla alltifrån problem på yttersta huden, till djupt liggande problem i kroppen. Medicinsk/Terapeutisk laser är en effektiv behandlingsmetod vid: smärta, inflammationer, nedsatt immunförsvar, läkningsprocess och cirkulation samt vid behandling av nacke med Medicinsk/Terapeutisk laser
Vad gör laserljuset vid Medicinsk/Terapeutisk laserbehandling?
Laserljuset stimulerar läkningsprocessen på cellnivå, bland annat i cellmembranet och i mitokondrien som är cellens kraftverk och motor i läkningsprocessen. Cellerna startar en självläkningsprocess och söker sig mot ett normalt och friskt tillstånd i kroppen. Bara sjuka och dåliga celler blir påverkade av laserljuset, friska celler befinner fortsatt sig i ett normalt tillstånd och påverkas inte av laserljuset.
Vad behandlas med Medicinsk/Terapeutisk laser?
Då laserljus påverkar många olika processer i cellen, bland annat inflammatoriska processer och mikrocirkulationen, kan en hel rad vitt skilda tillstånd behandlas.
Exempel på vad som kan behandlas med Medicinsk/Terapeutisk laser och LED ljus är: problem i rygg, nacke, axlar och knän. Reumatism, artros, idrottsskador, nervinflammationer. Hudproblem av olika slag: munherpes, herpes zoster (bältros) och diverse sår, eksem, psoriasis, hud och nagelsvamp. smärtor av alla slag, akupunkturpunkter och meridianer m.fl.
Inom dessa problemområden ger Medicinsk/Terapeutisk laserterapi god effekt, upp till 90 % av de som behandlas reagerar positivt på behandlingen och blir fria från besvär. Det finns dock ett fåtal som reagerar så lite och ibland inte alls, att det måste konstateras att just Medicinsk/Terapeutisk laserbehandling inte är rätt metod för dem.
Du kan läsa mer om vilka åkommor som fördelaktigt kan behandlas med Medicinsk/ Terapeutisk laser.
Kirurgisk/Estetisk laser
Det finns en mängd olika lasrar även inom Kirurgisk/ Estetisk laser. Detta beror på att olika problem behandlas med olika våglängder. Kirurgisk/Estetisk laser används bland annat inom: kirurgi, dermatologi, gynekologi, synkorrektion, tandvård, borttagning av hår, tatueringar, ytliga blodkärl, acne ärr, fibrom och mot rynkor.
Vad gör laserljuset vid Kirurgisk/Estetisk laserbehandling?
Kirurgisk/Estetisk laser har ett laserljus som är skärande, förångande och koagulerande. Likt Medicinsk/ Terapeutisk laser har även Kirurgisk/Estetisk laser en enda våglängd, men den är oerhört mycket starkare. Detta gör att den kan användas som en skalpell. Själva mekanismen bakom laserkirurgi är termisk vilket innebär att ljuset absorberas i vävnaden och utvecklar så pass hög värme att det går att skära, koagulera eller bränna bort vävnad.
Fördelen med en Kirurgisk/Estetisk laser i jämförelse med en skalpell är att det blir mindre blodsutgjutelse samt att det går att arbeta med ytterst hög precision. Till skillnad från Medicinsk/Terapeutisk laser vidrörs aldrig huden med den Kirurgiska/Estetiska lasern, utan den används alltid en bit från kroppen. Behandling med Kirurgisk/Estetisk laser resulterar i mindre smärta och ödem och eftervården blir ofta mindre.
Vilka använder laser?
I Sverige används Medicinsk/Terapeutisk laser på många olika kliniker inom exempelvis; elitidrotten, fysioterapi, rehabilitering, hud samt inom sjukvården och vid behandling av djur, vanligtvis hästar och hundar.
Exempel på användare av Medicinsk/Terapeutisk laser inom elitidrotten är:
• Fotbollslandslaget
• Friidrottslandslaget
• Brottarlandslaget
• Bowlinglandslaget
• Skidlandslaget
• De flesta landslag inom hästsport, travsport och av privata hästägare
• Vissa veterinärer använder laser.
Historia och Vetenskap
Laserterapins effekter är väl utforskade och den vetenskapliga litteraturen är mycket omfattande. Redan 1967 lanserades den första medicinska rapporten om att laserljus har en stimulerande effekt på celler och vävnad. Sedan dess har ca 5000 studier publicerats från mer än 80 länder. Numera är laserterapi en vanlig behandlingsmetod i de flesta länder.
Introduktion av LLLT (Low Level Laser/Light Therapy) för terapeuter och veterinärer
Matrix Innovations Laser Terapi är garanti för följande:
• Kort behandlingstid
• Reduktion och/eller smärtfrihet på kort tid, inklusive nervsmärta
• Stark anti-inflammatorisk effekt.
• Snabb läkning från överbelastningar och stukningar
• Snabb återhämtning av skadade muskler
• Snabb upplösning vid ödemiska tillstånd
• Omedelbar förbättring av lokal cirkulation
• Snabb läkning från ytliga skador som sår, ben och brännsår
Laserterapi på hästar och smådjur.
Fler och fler behandlas med laser från oss. Effekterna av den nya tekniken i MPL1510-5000 med 25 diod är bättre och snabbare än andra kända metoder och har tillfört en ny dimension på behandling av hästar och smådjur.
Skador eller besvär på djur, så som smärta eller sår, behandlas ofta framgångsrikt med laser. Mekanismen bakom djurbehandling är den samma som vid människa. Oftast brukar dock djur kräva en lägre dos vid behandling av besvär.
Matrix Innovations Intensiv Laser Terapi
Är en terapeutisk teknik baserad på en specifik högintensiv laserstrålning (ILT* = Intensiv Laser Terapi) som arbetar säkert och möjliggör en effektiv terapeutisk påverkan djupt in i vävnaden. Matrix Power Laser är en av den starkaste laserarna för bästa effekten.
Det senaste från oss:
Inom laserterapi är ILT, som innebär en synkroniserad strålning från två våglängder 633nm och 850nm samtidigt ifrån en och samma apparat. Detta innebär att man behandlar snabbare och får en ”bredare” effekt. Vår laserapparat har den senaste tekniken för bra resultat!